lördag 14 april 2012

Förlåt mig, forsythian!

För många är en blommande forsythia ett säkert och efterlängtat vårtecken. Själv har jag aldrig gillat den något vidare, den har liksom varit för mycket när den blommar och för lite när den inte gör det. Mer illgult blir det knappast, och efter blomningen är den ju bara trist. När jag var liten på 1970-talet och bodde i ett tidstypiskt villaområde fanns dessa buskar precis överallt. Vi hade såklart också en precis utanför husets entré, där den stod och var gul och fick aldrig så mycket kärlek vad jag kan minnas. Och när jag och maken flyttade hit var en spretig gammal forsythia en av de första risbuskar jag resolut grävde upp och förpassade till tippen. Det var då det, men frågan är hur jag hade resonerat idag?


























En av de många oväntade positiva effekter av mitt växande trädgårdsintresse är att jag märker att jag hela tiden utvecklar mitt sätt att se på olika växter. I början hade jag mycket mer bestämda åsikter om vad jag tyckte om och inte, vilka växter som jag minsann aldrig skulle släppa genom grinden till min trädgård och vilka som var ett absolut måste. Jag tyckte till exempel att gula blommor var fula, punkt slut. Hur man nu kan bestämma sig för en sådan rigid inställning till en färg med alla dess tusentals nyanser och skepnader. Efter snart sju år med trädgård och efter att ha tillbringat en stor del av min lediga tid läsandes trädgårdsböcker eller på besök i parker och plantskolor inser jag att det går ju inte, så inskränkt kan man inte vara! Naturen är fantastisk och varje växt och blomma är fantastisk på sitt sätt, det gäller bara att se den i rätt sammanhang.

Och med det sagt: Vem kan motstå en sky av gulaste forsythia när den visar upp sig på det här sättet? Där kom jag gående i Pildammsparken här i Malmö, intet ont anande och blev fullständigt knockad av all denna färgprakt. Just där, med den masseffekt som blir när man planterar ett helt buskage med en och samma art är den ju helt perfekt. Tusen och åter tusen små gula solar och man blir bara så glad!


























Så förlåt mig försythian, aldrig ska jag baktala dig igen. Bort med trångsynthet och förutfattade meningar: Du har härmed en plats i mitt trädgårdshjärta tillsammans med dahlior, cyklamen, hjärtbergenia och några andra som jag kommit på mig själv med att börja tycka om trots att jag tidigare knappt sett åt dem eller tyckt de var tråkiga. Så vem vet, nästa gång det är utförsäljning i plantskolan kanske jag kommer hem med en forsythia?

Det vore kul om det är fler av er som ändrat uppfattning om någon växt på liknande sätt? Berätta gärna, jag tycker det är kul att höra vad trädgårderandet sätter igång för processer hos andra!

Idag har det inte blivit mycket gjort i trädgården, trots att vi haft fint väder till skillnad från er stackare uppåt landet som fått snö. Imorgon hoppas jag därför på mer action därute, för både mig och alla er som fick hålla er inne idag!

Kram från


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...