onsdag 13 juni 2012

Invaderad!

Det är så torrt, så torrt här i Skåne. Gräsmattan är redan gul och stickig, en del växter slokar och här och var syns gula torra blad. Redan! Vi är ju bara i mitten av juni, vart ska detta sluta?

Jag tog en sväng i trädgården nu i eftermiddag och det var ganska nedslående faktiskt, för i torkan och värmen frodas inkräktare i mängder. Bladlöss på rosorna, bladlöss på bolltistlarna, bladlöss på hallonen, bladlöss på vinbärsbuskarna och till och med bladlöss på plommonträdet. Det har jag faktiskt aldrig varit med om förut.

Urk... även om jag vet att de inte är särskilt skadliga tycker jag de är bra äckliga. Kolla bara hur de frodas, de rackarna! Ser ni sumo-bladlusen där i mitten? Brrr, vilken läbbig en!



Mitt lilla skruttiga plommonträd har drabbats av pungsjuka. Ja, det heter faktiskt så, det har jag googlat mig till alldeles själv. Det har heller aldrig hänt förut, men nu plötsligt ser plommonen ut så här.


Fy sjutton! Tydligen ska det inte vara någon jätteallvarlig sjukdom, men plommonen ser ju verkligen inte kloka ut! Bläääää! Och vad hittade jag mer då? Jodå, rosrosten är tillbaka, med besked dessutom. Suck, och lite snyft, jag som kämpat emot så gott jag kunde... Snårvindan har kommit snabbt sista veckan och gör sitt bästa för att trassla ihop allt min solrabatt, och i pallkragen där krusbärsbusken bor kryllar det av myror. Medan jag gick denna föga uppmuntrande inspektionsrunda passade busungen Tage dessutom på att dra upp nästan alla små morötter...

Nej, idag var det inte min trädgårdsdag precis. Det var faktiskt inte min dag över huvud taget, riktigt jobbig har den varit från morgon till kväll. Och sådana dagar kan jag inte låta bli att bli lite ledsen över alla dessa skadedjur och ohyra, som trots allt skapar en massa extrajobb i trädgården. Jag är lite extra känslig för angrepp helt enkelt, oavsett om de kommer från bladlöss eller från folk som invaderar en med negativitet eller dumma kommentarer.



Men, men...  jag gör väl som jag brukar. Jag vänder blicken åt ett annat håll helt enkelt, mot det som gror och växer och är grönt och friskt. Eller som skiftar i ljuvaste ljusrött, som våra allra första jordgubbar för i år. Efter att andäktigt ha smakat på dem och hängt i solstolen en stund kom jag igen, blandade en ny flaska såpvatten och tog upp kampen mot krypen. Skam den som ger sig - jag tänker då inte göra det!

Jag hoppas att ni andra har haft en mer harmonisk dag än jag. Och inför morgondagen ber jag en stilla bön om ett rejält regn över Malmö snart som kan skölja bort alla löss, små som stora, all världens väg! Samt fortsätter att räkna ner till semestern. Bara några veckor kvar nu...

Kram från bladlus-antagonisten

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...